Uppkok, vedklabbar, issåg, spånkorg, bykträn, skurborste, galltvål, spånkorgar, tvättvagga, enkla tvättmaskiner, manglar, klädnypor, strykjärn…

Etapp 2: Liljeholmen T – Bredäng T
Deltagare: Inger Bergström, Maria Wahlgren och hunden Roffe
Tid: 09.16-10.58 = 1 tim 42 min
Resterande tid: 46 tim 24 min

Hagalunds tvätterimuseum

Inger och jag, med hunden Roffe, möts upp vid Liljeholmens tunnelbanestation. Vandringen börjar längs med sjön Trekanten. Vi går utmed Mälarens kust, först i höjd med Mälarhöjden viker vi av söderut och kommer så småningom fram till Bredängs centrum. Under vandringen pratar vi om hur vi ser på vårt eget konstnärliga arbete som just ett arbete, och om hur vi upplever att andra ser på det. Dilemmat som oftast uppstår när det gäller konstnärligt arbete: är det verkligen ett ”riktigt” arbete, när jag inte tjänar pengar på det?

– Jag minns hur det var efter Konstfack och jag skrev in mig på Kulturarbetsförmedlingen. Det var som att den utbildningen jag hade gått inte räknades, det var liksom inget jag kunde tillgodoräkna mig för att få ett arbete. Det var mer de andra meriterna, mina ”brödjobb”, som räknades. Jag minns att jag tyckte det var så märkligt.

– Ja, och då funderar jag: hur ska vi handskas med detta att vi har så långa utbildningar men ändå knappt tjänar pengar på det arbete vi gör? Hur tänker du? Påverkar det din syn på vad arbete är?

– Jag tror att detta dilemma är något jag är så van vid, det är som en livsstil på något sätt – att vara konstnär. Som att vara bonde.

– Hur uppfattar du att synen på ditt yrkesutövande är? Om vi säger yrkesutövande istället för arbete.

– Många som jag träffar, utanför konstvärlden, kan säga: Du måste börja sälja, se nu till och sälj! Jag tror att många tycker att det är konstigt att jag lägger ner så mycket tid på något som inte ger mig pengar tillbaka. Men det kanske inte är det som är värdet alltid. Samtidigt som det finns ett dilemma förstås, jag måste få in pengar på något sätt.

Efter kaffe på kondiset i Bredäng tar vi tunnelbanan till Masmo. Röklukten från tvättkaren vid Albysjön känns på håll. Runt den uppsågade vaken ute på isen står redan flera besökare i snön. Sol från blå himmel och termometern visar fjorton grader minus. Andedräkter som vita tankebubblor. Intill vaken står tvätterskan på knä i en trälåda på en trasmatta och sköljer och bankar lakan, särkar och långkalsonger. Uppifrån och ner löper klappträt. Tumvantar i ull håller henne varm eftersom materialet även blött värmeisolerar. Emellanåt stoppar hon ner sina röda händer i en emaljspann med ljummet vatten.

Tvättbrädor, tvättsoda, stora grytor fyllda med vatten som tar timmar att få till uppkok, vedklabbar, issåg, spånkorg, bykträn, skurborste, galltvål, spånkorgar, tvättvagga, enkla tvättmaskiner, manglar, klädnypor, strykjärn… Olle Magnusson är föreståndare på Hagalunds Tvätterimuseum och han berättar och demonstrerar.

Förbättring är ett ord som dyker upp i huvudet, tidsbesparing ett annat. Det som tog tvätterifamiljen en vecka att utföra från hämtning av smutstvätt till manglad och vikt leverans tar för oss idag ett par timmar. Bykprocess som klassmarkör. En handling som gradvis förändrat mäns och kvinnors vardagsliv – tvättmaskinen så självklar att vi inte ens reflekterar över dess närvaro. Hans Rosling, professor i internationell hälsa och föreläsare, påstår att tvättmaskinen är en av industrialismens största innovationer med genomgripande förändringar. Se och lyssna på Hans Roslings Ted Talk Hans Rosling om Tvättmaskinen (2010) https://vimeo.com/201640616

mw_olikabyk_mindre

FAKTARUTA Det första kända familjetvätteriet i Vårby-Fittjatrakten fanns i byggnaderna för nuvarande Hagalunds tvätterimuseum. Hit kom tvättarfamiljen August Wilhelm och Sofia Charlotta Johansson i början av 1900-talet. De åkte med häst och vagn in till Stockholm där de hämtade smutstvätten och sedan tillbaka igen med den rena tvätten.  Hagalund är det gamla namnet på tvättarbostället och kommer av den medeltida gården Haga, som fram till omkring 1930 låg här i närheten. Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Hagalunds_tv%C3%A4tterimuseum. För mer info se även: Tvätterimuseet Källa bilder ovan: Flamländsk marknads- och tvättplats. 1620 Jan Brueghel d.ä. & Joos de Momper II. Museo del Prado ”Das grosse Washfest vor der Stadt”. Miniatyr, Nürnberg 1531. Kulturgeschtichte des Waschens. Fred Bertrich 1966.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s